Pil höger Pil vänster Pil ned Pil up Kaldender Stäng Ladda ned Redigera Fel Notifikation RSS Sök Stjärna Ladda upp Skriva Blixt Stopp Soptunna Vind Vågor Gran Löv Sol Stuga Vattendroppe Eld Fiskben Position Karta Statistik Glödlampa Naturlig försurning Gift Begränsad miljöpåverkan Stäng Meny Minus Plus Minus med cirkel Plus med cirkel
Hoppa till innehåll

Metakatalog och nyttor vid vidareutnyttjande av information

  • 28 oktober 2014 18:57
  • Publicerat av: Jari Koponen

Vi har tidigare här på utvecklingsbloggen publicerat en beskrivning av Sundsvalls kommunkoncerns metakatalog, bland annat baserat på denna beskrivning har vi fått flera önskemål om att tydligare beskriva de nyttor som uppstår kring vidareutnyttjande av information från metakatalogen.  Här har jag gjort ett försök att sammanställa de nyttor vi identifierat genom åren. 

Metakatalog med ett annat perspektiv

Traditionellt brukar syftet bakom en metakatalog vara att automatisera och effektivisera IT-administrationen, med andra ord skapa, hantera och stänga användarkonton i IT-miljön. Detta var också det primära syftet bakom Sundsvalls kommunkoncerns metakatalog när den planerades 2004, men redan då lyftes vikten av att vidareutnyttja information i ett bredare perspektiv.

Nedanstående bild kommer från förstudien 2004 där man tydliggjorde att metakatalogen inte bara hade i syfte att administrera en användarkatalog utan både interna och externa e-tjänster skulle kunna nyttja information direkt från metakatalogen.

Metakatalog_2004

Nyttoeffekter med vidareutnyttjande

Om vi bortser från själva nyttan med att automatisera IT-administrationen med hjälp av en metakatalog och istället fokuserar på de nyttoeffekter som uppstår genom att vidareutnyttja metakatalogens information till andra ändamål, så kan man bryta ned de i flera områden:

Effektivisera administration i verksamhetssystem

Genom att nyttja information om användare och organisation från metakatalogen direkt i verksamhetssystem så behöver inte verksamheten administrera några användarkonton.

Dörröppnare för Single-Sign-On

Genom att använda metakatalogens uppgifter vid uppbyggnad av ett användarregister i ett verksamhetssystem öppnar man även dörren för Single-Sign-On mot dessa verksamhetssystem. En nyckelfaktor för att åstadkomma Single-Sign-On är att uppgifterna om användarna är detsamma vid både autentisering och auktorisering till verksamhetssystem. Då kan uppgifterna om den inloggade användaren matchas med användar- och behörighetsregister i verksamhetssystemet och därmed möjliggöra Single-Sign-On.

Automatiserad behörighetshantering i verksamhetssystem

Om metakatalogen innehåller uppgifter om en användares roll och organisationstillhörighet möjliggör man även en helt automatiserad hantering av behörigheter i ett verksamhetssystem. Där en användare kan få automatisk tillgång och behörighet helt utifrån när dennes anställning inom en viss verksamhet startar. Detta genom att koppla verksamhetssystemets behörighetshantering till information om organisation och roller i metakatalogen.

Ökad säkerhet

Genom att överlåta hanteringen av användarkonton och behörigheter till metakatalogen säkrar även verksamheten åtkomsten till sin information, då metakatalogen kan stänga och ta bort behörigheter på konton som inte längre ska vara aktiva eller som ändrats till den grad att behörigheten sägs upp (t ex vid byte av anställning). Detta ger en ökad informationssäkerhet för verksamheten.

Bygger verksamhetssystemet även upp Single-Sign-On baserat på metakatalogens information så omöjliggörs inloggning i verksamhetssystemet så fort användarkontot upphört att gälla (t ex vid avslutad anställning). Detta då metakatalogen stänger det centrala användarkontot som används för inloggning även till verksamhetssystemet.

Förenkla e-tjänster för medborgare och medarbetare

I e-tjänster som användaren (oavsett om det är en medarbetare eller medborgare) är inloggad i kan metakatalogen automatiskt förifylla information samt styra funktion. Detta i syfte att förenkla för användaren genom att minimera mängden information som behöver fyllas i, samt genom att eliminera steg och val inom e-tjänsten som annars besökaren varit tvungna att välja.

Länka och relatera informationsmängder

De flesta verksamhetssystem sitter på en unik informationsmängd inom sitt verksamhetsområde, det kan handla om allt från avfallshantering till omvårdnad eller skola. Genom att ha en central metakatalog som dessutom är master för användardata i verksamhetssystem skapas en länk, eller relation, mellan informationsmängder. Detta via t ex person, organisation, geografi eller varför inte fastighet.

När denna länk finns kan verksamheten möjliggöra analys och sammanställning av information mellan informationsmängder då informationen kan relateras till varandra. Utan en styrande/sammanlänkande metakatalog är ofta informationen i systemen av varierande kvalitet vilket försvårar eller omöjliggör länkning och relatering av informationsmängder.

Skapa nya informationsdrivna tjänster

Genom att både samla information men främst genom att länka och skapa relationer mellan olika informationsmängder skapas möjligheten till helt nya informationsdrivna tjänster som utgår helt från befintlig information och i de flesta fall kanske de inte lagrar någon egen information alls.

Detta kan ofta handla om stödsystem för en viss verksamhetsutövning, det kan t ex handla om en verksamhet som vill veta vilka som bor inom en geografisk yta genom att sammanlänka folkbokföring, fastighetsregister, geografiskt data.

Kontakt och frågor

Jari Koponen
IT-infrastrukturakitekt
jari.koponen@sundsvall.se
www.twitter.com/ijkop