Lagstiftning

Dataskyddsförordningen (GDPR) är en omfattande EU-lagstiftning som syftar till att skydda individers personuppgifter och stärka deras rättigheter vad gäller integritet och dataskydd. För myndigheter och andra organisationer innebär detta att de måste följa strikta regler för hur personuppgifter samlas in, lagras, används och delas.

För att uppfylla kraven i GDPR krävs bland annat:

• Säkerställa en laglig grund för personuppgiftsbehandling
  Varje behandling av personuppgifter måste baseras på en rättslig grund, såsom samtycke, avtal, rättslig förpliktelse, myndighetsutövning eller allmänt intresse.
• Genomföra en konsekvensbedömning avseende dataskydd (DPIA)
  Om en behandling sannolikt medför hög risk för individers rättigheter och friheter ska en DPIA genomföras för att identifiera och minimera riskerna.
• Utse ett dataskyddsombud (DSO)
  Om behandlingen är omfattande, systematisk eller involverar känsliga personuppgifter, måste ett dataskyddsombud utses. Ombudet övervakar efterlevnaden av dataskyddsförordningen och är kontaktperson för såväl registrerade som tillsynsmyndigheten (IMY)
• Informera registrerade om deras rättigheter
  Individer ska få tydlig och lättillgänglig information om hur deras personuppgifter behandlas. Det sker vanligtvis genom integritetspolicyer eller liknande informationskanaler.
• Skydda personuppgifter med lämpliga säkerhetsåtgärder
  Organisationer som behandlar personuppgifter är skyldiga att vidta tekniska och organisatoriska åtgärder för att förhindra obehörig åtkomst, förlust eller förstöring av personuppgifter.
• Hantering av registrerades rättigheter
  Individer har rätt att begära tillgång till sina uppgifter, få dem rättade eller raderade, invända mot behandlingen eller begära begränsning av denna.
• Rapportera personuppgiftsincidenter
  Vid incidenter som kan innebära risker för individers rättigheter och friheter ska detta anmälas till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) inom 72 timmar. I vissa fall måste även de berörda individerna informeras.
• Säkerställa att tredjepartsleverantörer lever upp till krav
  Om personuppgifter lämnas ut till externa parter, till exempel IT-leverantörer, måste parterna ingå personuppgiftsbiträdesavtal och säkerställa att leverantören uppfyller Dataskyddsförordningens krav.

Cybersäkerhetslagen, som ska träda kraft i Sverige under 2026, är en ny lagstiftning som ställer högre krav på myndigheter och organisationer när det gäller att skydda sina IT-system mot cyberhot. Syftet är att stärka Sveriges motståndskraft mot cyberangrepp och säkerställa att den offentliga sektorn är väl förberedd för att hantera och återhämta sig från säkerhetsincidenter.

För att följa den nya cybersäkerhetslagen krävs bland annat:

• Kartlägga sina IT-system
  En noggrann kartläggning av IT-system ska genomföras för att identifiera vilka system som är kritiska och vilka som behöver särskilt skydd.
• Implementera riskhantering
  Regelbundna riskanalyser ska utföras, och åtgärder ska vidtas för att minska och hantera risker som kan påverka cybersäkerheten.
• Upprätta en cybersäkerhetsplan
  En uppdaterad plan ska finnas för hur säkerhetsincidenter ska hanteras och hur återställning ska ske efter cyberangrepp. Planen ska testas genom återkommande övningar.
  
• Förebygga och upptäcka intrång
  Tekniska lösningar som brandväggar, antivirusskydd och andra säkerhetsåtgärder ska användas för att förebygga, upptäcka och hantera intrång i systemen
• Anmäla och rapportera incidenter
  Vid säkerhetsincident ska händelsen omedelbart anmälas till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) samt till andra relevanta aktörer, inom de tidsramar som anges i lagen.
• Utbildning och medvetenhet
  Organisationen ska säkerställa att personalen har god kunskap om aktuella hot och vet hur de kan bidra till att skydda verksamhetens IT-resurser. Detta ska uppnås genom återkommande utbildningar och en kultur präglad av cybersäkerhet.