Hemmet – platsen för framtidens hälsa, vård och omsorg med stöd av digitala tjänster

Varför

Nära vård innebär att den vård som invånaren behöver ofta, ska finnas nära tillhands och anpassas efter invånarens behov. Att vården finns nära behöver inte betyda att den finns geografiskt nära. Det kan också handla om hög kontinuitet eller kontakt genom digitala vårdtjänster. Där tekniken möjliggör stöd och kontakt även på distans. Målet är att skapa en vård med ökad trygghet, kvalitet, kontinuitet och effektivitet.

Men det finns idag inte en utvecklad modell för hur patienter och brukare i vård- och omsorg kan vara delaktiga i sin egen vård, och i förlängningen sin egen hälsa, genom att kunna dela sin hälsodata med vården och omsorgen. Det saknas även nödvändig teknisk utrustning, det finns inte heller framtagna arbetssätt som skulle kunna tillämpas om vård med stöd av digitala möjliggheter skulle bli tillgänglig.

Sundsvalls kommun har därför tillsammans med Region Västernorrland och med följeforskning från Mittuniversitetet påbörjat ett utforskande arbete om framtidens digitala god nära vård. Ett arbete som genomförs i form av ett pilotprojekt fram till sommaren 2022 för att därefter utvärdera resultatet, ge tydliga beslutsunderlag och förbereda så att fler brukare och patienter kan omfattas.

Utifrån de utmaningar som vård- och omsorgssektorn står inför, där vi (till vår glädje) blir allt äldre men där invånare i arbetsför ålder inte ökar i samma takt, finns ett avgörande behov av en omställning till en god nära vård med stöd av välfärdsteknik och förändrade arbetssätt.

Syfte

Syftet med arbetet är att utforska området, testa lösningar samt arbetssätt i syfte att forma en modell för framtidens arbete med digital god nära vård.

Vissa delar har i förarbetet identifierats som särskilt viktiga:

• Kommunikationen mellan verksamheten och invånaren (patient/brukare). Detta sker idag via traditionella verktyg som 1177 (regionen) och olika verksamhetssystem som kommunen har och den gemensamma plattformen som är Prator och givetvis via telefon. Det saknas därigenom en gemensam plattform men också tekniska förutsättningar att samla och överföra data digitalt. Lösningar som också möjliggör dialog på distans med bild och där andra aktörer kan delta (närstående, olika vård- och omsorgsgivare).
• Planering och uppföljning på distans för att undvika onödiga resor, öka tillgänglighet med mer frekventa ”besök" när det behövs. Detta område berör också möjligheten att kunna påminna om aktiviteter, erbjuda guider för behandling osv.
• Kunskapsstöd och information behöver också kunna delges digitalt för att utveckla distansmöjligheter. Det kan handla om träningsprogram, filmklipp eller annat där vård- och omsorgspersonal behöver dela i samma vy och på samma plattform som användaren.
• Hälsa och trygghet genom tekniska lösningar. Välfärdstekniken är under snabb utveckling och idag finns hälsorelaterade sensorer för att mäta och följa upp olika symptom och tillstånd. För att kunna agera förebyggande men också se avvikande värden som är av mer akut karaktär.

Utifrån dessa förutsättningar behövs ett förändringsarbete för att identifiera och införa arbetssätt och lösningar för hälsa, vård och omsorg på distans.

I slutändan handlar det om att stödja individers förmåga till ett självständigt liv, samordna individens skiftande behov av tillsyn, stöd i vardagen, provtagning, monitorering, bedömningar på distans och realtidskommunikation med vård och omsorgspersonal och närstående, men även hälsoinsatser och koordinering med vårdgivare.

Nytta

Arbetssätt som möjliggör distansbaserade möten och bedömningar kan minska resande samt öka tillgänglighet för såväl invånaren (brukaren/patienten) som medarbetaren.

Smart tillsyn och egenmonitorering utifrån individens preferenser kan verka proaktivt samt öka medborgarnas delaktighet i sin egen hälsa, vård och behandling. Även detta förväntas minska resande men framför allt ge en ökad känsla av trygghet för invånaren där man kan följa sin värden i realtid. För medarbetarna innebär det att kunna kontrollera nödvändiga parametrar för att kunna ge invånaren råd, stöd och behandling.

Självständighet och aktivt deltagande, tack vare att tekniken möjliggör en gemensam plattform för invånaren och medarbetaren att utgå ifrån. Utifrån den plattformen kan invånaren övervaka och följa sin process, och där plattformens innehåll (råd, information, rutiner, filmer etc.) kan bidra till att invånarens egna resurser kan integreras.

Läs mer om Nära vård

En digital god nära vård är en del av omställningen till en nära vård, vill du läsa lite mer om omställningen till nära vård kan vi tipsa om SKR:s sidor i ämnet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., Nära vård-podden från SKR Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. samt Region Västernorrlands samlingssida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Kontakt

Om du vill veta mer om arbetet med digital god nära vård kan du kontakta projektledaren Jonas Boström.