Nationell digital infrastruktur för kommunsektorn, vart är den?!

DIGG driver arbetet att etablera en nationell digital infrastruktur med ett antal gemensamma komponenter.

Gott så, men vi upplever att fokus i detta arbete ligger på våra statliga myndigheters ansvarsområden och kommunsfären är inte alls med i matchen.

Visst är det bra för en kommun att kunna hämta information om till exempel personer, företag och fastigheter via API-anrop mot centrala källor, men för varje kommun som vill utnyttja en sådan funktion krävs det utveckling och i slutändan kommer samma funktion byggas många gånger om inom kommunsfären (i värsta fall 290 gånger).

Med en gemensam digital infrastruktur för kommunsfären skulle vi alltså kunna minska den totala nationella utvecklingskostnaden med stora belopp, exempelvis när nya lagar kräver uppdateringar i IT-lösningar som hanterar tjänstemannaärenden för kommunala myndigheter.

Ett exempel från vardagen - riskklassning/ärendehantering för livsmedelsverksamheter

Ett exempel på dagens situation är införandet av riskklassning och ett antal förändringar av ärendehanteringen för livsmedelverksamheter. Hur denna förändring i myndighetsutövningen kommer att slå på kommunsektorn rent IT-mässigt visualiseras nedan, baserat på hur utvecklingen drivs nationellt idag.

Hur skulle det kunna se ut i stället om DIGG (eller någon annan organisation) ansvarade för utvecklingen av en nationell, kommungemensam IT-lösning för livsmedelshantering?
Jo, som nedan.

Den förändring som riskklassning mm för livsmedelverksamheter innebär rent IT-mässigt är relativt liten, och tittar vi på den totala kostnaden för respektive kommun kanske den inte blir så hög. För att exemplifiera; en kommuns interna kostnader skulle kunna landar på 120 000:- för projektledning, uppdaterade e-tjänster, integration mot verksamhetssystem, test med mera samt kanske 80 000:- för uppgraderingen av verksamhetssystemet som krävs (inklusive tid för egen driftpersonal samt avrop av konsulttimmar från leverantör, och ytterligare test med mera), alltså i runda slängar 200 000:-. Men om ungefär motsvarande skall utföras i samtliga kommuner, var hamnar vi då?

Jo, 200 000 * 290 = 58 000 000:- (58 miljoner… FEMTIOÅTTA MILJONER)!

På detta sätt förhåller det sig i alla förändringar som påverkar IT inom alla myndighetsutövande verksamhetsområden - detta är alltså ett generellt problem och besparingspotentialen på att satsa på egenutvecklade nationella verksamhetsstöd inom kommunsektorn är alltså enorm!

Hur dagens modell av utveckling cementerar det digitala arvet

Dagens modell för utveckling har använts inom projektet Serverat under många år och visst har det lett till mer ensade och lika e-tjänster, samt att mycket tid har sparats på att några kommuner utvecklar e-tjänster och andra kopierar.

Samtidigt bygger denna modell på att de befintliga leverantörerna av verksamhetssystem inom området utvecklar sina produkter och sedan sprider det till sina kunder, oftast genom en ”uppgradering” som varje enskild kommun måste köpa.

Det denna modell medför är alltså ett fortlöpande ökat beroende till de 2-3 systemleverantörer som finns inom respektive verksamhetsområde, vilket bara ytterligare cementerar det digitala arv som är ett systemfel inom hela kommunsektorn - något vi skrivit om tidigare här.

Slutsats

Denna modell för att utveckla gemensamma lösningar inom kommunsektorn kostar idag mycket pengar samt cementerar ett icke värdeskapande digitalt arv. Kortsiktigt kanske det är en bättre modell än att överlåta det helt och hållet till 290 kommuner att lösa på egen hand, men långsiktigt blir det ett ännu större beroende till vissa specifika systemlösningar som idag inte alls håller måttet.

Naturligtvis finns det även nackdelar med helt gemensamma tjänster, men inom våra hårt lagstyrda myndighetsutövande processer som ska ske lika i alla 290 kommuner, så kanske det finns en mer gemensam väg framåt? En väg som skulle både spara pengar samt skapa en ökad nytta runt hela Sverige. Men då måste vi överhuvudtaget börja tänka på kommuner i den nationella utvecklingen!