Kommuners förutsättningar för generativ AI

Kommuner har speciella förutsättningar, vi är 290 parter med i grunden samma uppdrag och behov. Men vi är inte så duktiga på att koordinera oss rörande behov och digitala lösningar, det är upp till varje kommun att hitta sina lösningar vilket leder till en ojämlik digital välfärd. Samma behöver inte gälla för generativ AI, området är ett blankt papper där vi skulle kunna jobba gemensamt och dela mera. För en mer jämlik tillämpning av AI inom hela kommunsektorn, samt en mer resurseffektiv utveckling.

Avsaknaden av koordinering och samverkan i kommunsverige har bland annat bidragit till det systemfel inom digitaliseringen som vi skrivit om tidigare, där kommuner ofta är i beroendeställning till ett fåtal teknikleverantörer som styr kommuners arbetssätt och förändringstakt. Hur mycket vi än vill förändra så kan vi inte göra det.

Men då generativ AI är ett helt nytt område innebär det också en möjlighe att staka ut en ny väg långsiktigt för kommuner. Nu har vi chansen att både välja hur vi agerar på lokal nivå inom varje kommun, men vi har också en möjlighet att skapa bättre förutsättningar för samarbete på nationell nivå i offentliga Sverige.

Vi måste sluta med multiplikation och bli bättre på division

Ett ekosystem med 290 parter med samma uppdrag bör vara en god grund för ett värdeskapande samarbete. Samtidigt finns det en överhängande risk i att systemfelet återupprepar sig även inom AI, där det skapas leverantörsspecifika lösningar med AI-tjänster som enbart fungerar om man har ”rätt” leverantör.

Man kan argumentera för att risken är ännu större inom AI-området, då det inte bara är affärsmodeller och bristande koordination som kan leda till inlåsningseffekter utan där AI-modeller som är svarta lådor helt plötsligt blir en ny form av monopol, ett kunskapsmonopol. För vilken kommun vill köpa AI-lösningen som bara svarar rätt 90% av gångerna? Alla kommer att ställa krav på den bästa AI-modellen och då kommer den leverantör som råkade börja träna den först vinna alla upphandlingar. Vilket långsiktigt leder till inlåsningseffekter och utebliven innovation.

Vi måste i stället tänka mer division än multiplikation, 290 kommuner ska inte behöva göra samma sak 290 gånger. Om vi i stället byggde upp ett ekosystem som bygger på delande och återanvändning skulle vi nå mycket längre, samtidigt som vi kan skapa förutsättningar för innovation genom öppna lösningar. Adderar vi dessutom ett nationellt samarbete i hela offentliga Sverige, då skulle Sverige kunna bli världsledande i att tillämpa och tillgodogöra oss nyttorna ur AI.

Hur skulle ett ekosystem för generativ AI kunna se ut?

De flesta är nog överens om att det inte kommer att fungera med en gemensam nationell lösning som alla ska dela på, vi har inte förmågan i Sverige att utveckla en sådan lösning i den takt som krävs och innovationsförmågan skulle försvinna helt om vi försökte.

Vi behöver därför tänka på generativ AI i flera nivåer, nivåer som möjliggör för kommuner att både dra nytta av gemensamma nationella AI-tjänster samtidigt som en enskild kommun kan bygga lokala AI-tjänster utefter sitt egna behov och därefter dela den med andra kommuner. På det viset kan lokala och gemensamma behov takta tillsammans, samtidigt som vi säkerställer lösningar som är snabba att ta fram men ändå säkerställer viktiga perspektiv som suveränitet.

Detta ekosystem skulle kunna bestå av följande;

• Nivå 1 – En delad teknisk infrastruktur (beräkningskraft)
  Gemensam nationell teknisk infrastruktur för offentliga Sverige som möjliggör både leverans av språkmodeller men även finjustering av modeller, allt genom en suverän lösning som vi har fill kontroll över även vid kris.
• Nivå 2 - Verifierade och godkända språkmodeller
  Ett nationellt bibliotek över certifierade språkmodeller som är godkända för användning inom offentlig sektor. Ett bibliotek som inte består av en modell utan flera, med en säkerhetsklassning som styr till vilka användningsområden de kan användas inom.
• Nivå 3 - Sektorsspecifika finjusterade modeller
  Ett bibliotek av modeller som är finjusterade utefter särskilda verksamhetsområden och användningsfall inom offentlig sektor.
• Nivå 4 - Öppna plattformar för operativ användning och gemensamma AI-tjänster
  Kommuner ska kunna tillgodogöra sig underliggande modeller och hård infrastruktur genom både särskilt framtagna gemensamma AI-tjänster för vissa specifika behov, exempelvis en gemensam digital tolk-funktion för hela offentliga Sverige. Men vi ska även möjliggöra användning av generella plattformar där kommuner kan utveckla helt egna AI-tjänster utefter behov, även här med tillgång till språkmodellerna i det nationella biblioteket.

Ekosystemet löser inte allt - men kanske den viktigaste faktorn

Självklart löser inte beskrivet ekosystem för leverans av generativ AI allt, det är ett sätt att operativt agera för att skala upp användning av AI. Utöver detta behöver ekosystemet kompletteras med exempelvis:

• Tydlig gemensam kravställning på AI-utveckling som styr mot öppna lösningar i form av allt från öppen källkod till öppna algoritmer och modeller
• Gemensamt juridiskt stöd och klargöranden om användning av AI inom olika sektorer

Dessa och fler frågor behöver vi koordinera oss kring inom offentliga Sverige, men det är också frågor som ofta är uppe för diskussion. Det vi dock sällan samtalar om är hur vi skapar en mer operativ och delande samverkan.

Ekosystemet gör att vi kan följa omvärldens utveckling

Den utveckling som sker i rasande takt i omvärlden sker framförallt på modellnivå, vilket innebär nivå 2 enligt ovan beskrivning. Genom att koordinera oss och jobba löpande med att verifiera och ”certifiera” AI-modeller ger det oss snarare ännu bättre förutsättningar att dra nytta av omvärldens utveckling.

Med denna modell kan vi löpande certifiera och godkänna öppna modeller samt därefter tillgängliggöra de via en nationell gemensam infrastruktur, men inte bara den vägen, självklart ska alla modeller vara öppet tillgängliga så att de även kan tillhandahållas av näringslivet antingen som tjänst eller inbäddade i specialiserade AI-tjänster. Det blir fritt och öppet för vem som helst att erbjuda tillgång till modeller som är certifierade för användning av offentlig sektor i Sverige.

Med detta arbetssätt når nya modeller från omvärlden fler kommuner mycket snabbare än om varje kommun ska göra samma jobb, dessutom på ett säkert sätt då kommunen vet att modellen redan granskats utifrån allt från säkerhetsmässiga till etiska perspektiv.

Samtidigt bibehåller vi innovationsförmågan, där vem som helst kan använda modeller från biblioteket för att bygga sina smarta AI-tjänster.

Vem ska lösa det?

Vi lämnar ingen åsikt i vilken part som ska lösa, men det är tydligt att det behövs en part med ansvar att koordinera, utveckla och förvalta framförallt nivå 1-3. Där krävs hög kompetens och förmåga, en form av nationellt kompetenscenter för AI vars syfte är att både driva och stödja utveckling men även tillhandahålla och förvalta.

Samma funktion kan också tillhandahålla gemensamma AI-tjänster på nivå 4, men där behöver vi en öppenhet där flera parter levererar lösningar. Både från näringsliv och det offentliga. Med grundregeln att de ska nyttja resurser från tidigare nivåer i sina lösningar.

Men ingen part kan lösa det ensamt

Även fast det finns en part som ansvarar för nivå 1-3 och delar av 4 så innebär det inte att den ska jobba ensamt. Raka motsatsen krävs, det behövs en organisation där det ligger i dess DNA att samverka nära hela den offentliga sektorn. När det exempelvis ska finjusteras för ett verksamhetsområde så bygger man ett team med deltagare från kanske 5 kommuner som bidrar med kompetens inom område och deltar aktivt i processen för att finjustera.

Medan i ett annat område bygger man upp ett team med andra aktörer när man tillsammans utvecklar en nationell gemensam AI-tjänst på nivå 4.

Om vi inte agerar innebär det konsekvenser

Om vi inte agerar ser vi att följderna kommer att bli;

• En kostsam utveckling av generativ AI inom det offentliga, där varje kommun, statlig myndighet och region ska uppfinna hjulet om och om igen. I stället för att dela på kostnader multiplicerar vi dom.
  
  
• Det kommer att uppstå en inlåsning och ett beroende till enskilda leverantörer baserat på att de bygger upp stängda och proprietära modeller.
  
  
• Det kommer bli en minskad transparens och öppenhet då leverantörer tjänar på ett hålla modeller så stängda som möjligt, svarta lådor blir normen.
  
  
• En minskad jämlikhet, där gapet mellan mindre kommuner och myndigheter och dess större kollegor kommer att öka år för år. Vilken digital välfärd och service du får som invånare skiljer redan mycket i Sverige beroende på vart du bor eller bedriver företag, men det kommer att skilja ännu mer i framtiden.
  
  
• En ökad urbanisering, framför allt företag riskerar att flytta till platser med en digital service i framkant, då det förenklar bedrivandet av verksamhet och där högt automatiserade digitala processer kanske till och med är en nödvändighet för att målgrupperna ska vilja nyttja företagets tjänster.

Vad gör Sundsvalls kommun?

Sundsvalls kommun jobbar för att skapa lösningar på nivå 4 som kan användas av vilken kommun som helst, mer specifikt utvecklar vi en plattform för generativ AI tillsammans med näringslivet, där vi kombinerar vår kunskap om kommuners behov och ekosystemet för delande mellan kommuner och näringslivets spetskompetens inom AI.

Lösningen blir en plattform som ska ges ut som öppen källkod, där kommuner ska kunna dela på praktiska AI-tjänster mellan varandra och dela på utveckling och erfarenhet. Praktiskt planerar vi också en användarförening för erfarenhetsutbyte och kunskapsdelning kring plattformen.

För oss innebär det att vi får en AI-plattform som uppfyller våra krav på ett bra sätt, samtidigt som vi över tid delar på kostnader och resurser med fler kommuner och parter. Och det kostar inte mer att utveckla öppet, utan det finns enbart nyttor långsiktigt.

Men detta löser inte det breda behovet inom kommunsektorn, Sundsvalls kommun skulle också få en mer effektiv och ändamålsenlig användning av AI om en lösning likt beskrivningen ovan skulle realiseras.

Kontakt

Har du synpunkter eller tankar kan du alltid kontakta oss på digitalisering@sundsvall.se.