Sundsvalls kommun är finalister i Sveriges digitaliseringskommun Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., men varför är vi det? Vi kan naturligtvis bara spekulera i frågan. Men i detta inlägg vill vi beskriva varför vi själva tror att vi är finalister, baserat både på den respons vi får från andra men också utifrån de frågor vi driver.

Vi adresserar utmaningarna som det inte talas om nationellt – Bristen av en likvärdig digital service för invånare i Sverige

Kommuner är ett intressant fenomen, 290 kommuner med i grunden samma uppdrag ska tillhandahålla den största delen av välfärden i Sverige men vi gör det med så olika förutsättningar.

Kommunen med 10 000 invånare förväntas bidra med likvärdig service och tjänster som kommunen med 100 000 eller 1 milj invånare. Det är en ekvation som inte går ihop, mindre kommuner har oerhört svårt att prioritera den digitala utvecklingen medan större har mer kraft att utveckla.

En forskningsrapport Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. visar att 1,7 miljoner svenskar redan idag lever i en situation där de löper risk för utanförskap i digital välfärd. Det finns med andra ord redan idag A- och B-lag bland kommuner och hur kommer det att utveckla sig framåt när utvecklingstakten ökar än mer?

Ett systemfel hindrar utvecklingen i kommunsektorn

Samtidigt har vi ett systemfel i hela kommunsektorn där systemleverantörer och inlåsningseffekter i IT-system styr kommunernas utveckling. Det är inte kommunerna eller verksamheterna som sitter vid ratten när det gäller digitaliseringen idag, det är faktiskt våra systemleverantörer. Är det rätt, eller rimligt?

Sundsvalls kommun gör vad vi kan för att adressera detta problem men vi jobbar också för att komma ur det, vi utvecklar en digital infrastruktur som är API-baserad och bygger på öppen källkod och öppna standarder. Detta är ett arbete som kanske inte varje kommun kan göra, därför väljer vi också den öppna vägen för då möjliggör vi delning mellan kommuner samt framtida samverkan.

Nationellt pratas det inte mycket om detta problem, vi adresserar frågan så ofta vi kan till aktörer som SKR, Inera och DIGG. Men det nationella samtalet är idag (tyvärr) inte på den nivå som skapar en verklig rörelse mot bättre förutsättningar i det praktiska, i vardagen. Det nationella fokuset ligger på en sådan övergripande nivå att det inte hjälper kommuner i utvecklingen mer än marginellt, vi ser heller inget ljus i tunneln. Dialogen handlar mer om surfplattor i skolorna och bredband än förutsättningar för att förändra hur vi levererar välfärd med stöd av det digitala. Fiber är naturligtvis jätteviktigt och avgörande för vår utveckling, men det är idag grundinfrastruktur. Insynen och förståelsen för kommunernas verkliga utmaningar på den nationella digitaliseringsarenan lämnar en del att önska. Något annat måste till.

Vi investerar och bygger förutsättningar för att ta tillvara på framtidens tekniska möjligheter

Om vi som kommun och kommuner generellt har ett digitalt arv som hindrar vår utveckling redan idag, hur ska vi då ens kunna tänka tanken att dra nytta av teknologier som AI i framtiden?

De teknologiska förutsättningarna utvecklas ständigt, och dessutom i en ökande takt. Alla organisationer som ämnar att dra nytta av denna teknikutveckling måste samtidigt följa utvecklingen, utforska den i rätt skede och skapa förutsättningar för att införa rätt teknik i rätt tid.

Med den digitala infrastruktur vi investerar i bygger vi även framtidens förutsättningar. Den gör så att vi sätter oss i förarsätet när det kommer till data, den strategiskt så viktiga resursen. Utan tillgång till data med rätt kvalitet kan vi varken automatisera så djupt som vi behöver göra i framtiden men vi kan inte heller dra full nytta av teknologier som AI.

Vi tänker öppenhet – för delande och demokrati

Öppenhet handlar inte bara om källkod och data. Redan sommaren 2022 kommer ny lagstiftning som tillåter kommunen att fatta automatiserade beslut, i framtiden kommer allt mer av verksamheten utföras av teknik och digitala processer. Här tänker vi öppenhet från start, allt från processer till algoritmer behöver vara öppna från start.

En öppenhet i dessa delar är en ren demokratifråga, varje framtida beslut som fattas måste det finnas transparens till. Här kommer vi i Sundsvalls kommun redan inom kort att börja publicera öppna algoritmer.

Vi gör det tillsammans – som ett lag

Här är kärnan i allt vi gör, våra förhållningsätt. Digitaliseringen är inte en IT-fråga, det är inte heller en verksamhetsfråga, det är en gemensam fråga. Vi är övertygade om att det enda sättet för oss att lyckas tillgodogöra oss nyttorna ur digitaliseringen är att jobba tillsammans.

Vi krokar arm över organisationsgränser, vi sätter ihop tvärfunktionella team där alla bidrar med sin kompetens och sitt perspektiv. Det får inte finnas ett ”beställare och leverantörstänk” i digitaliseringen, då kommer det att misslyckas.

Våra förhållningssätt bygger på att:

• Vi sänker trösklarna för utveckling genom att sänka trösklarna för varandra.
• Vi krokar arm och jobbar tillsammans, det är våra kompetenser och bakgrunder tillsammans som är vår styrka.
• Vi måste våga experimentera, visst kommer vi då även misslyckas men låt oss göra det snabbt och lära av det.
• Vi måste bygga på varandras resonemang, det finns inga dåliga idéer, genom det stärker vi varandra och skapar en ökad inkludering i utvecklingen.
• Vi är öppna och transparenta, vi både delar med oss och gör transparenta och demokratiska lösningar.
• Samtidigt har vi alltid nyttan i fokus, vilken nytta ämnar vi att skapa i just detta initiativ? Det får aldrig tappas, det handlar om invånaren eller företagarens perspektiv som måste finnas i utvecklingen.

Det vi gör bygger på evidens

Digitaliseringsområdet är ett område fullt av coola treställiga förkortningar och organisationer som med glädje visar framtidens trender. Alla har sitt svar på hur man bör jobba med digitalisering. Ibland träffar man rätt, men ofta också fel.

Vi tror istället på att vi måste utgå från evidensbaserad styrning och arbetssätt, vi tror också på att vi måste dela vår erfarenhet och vår data tillbaka till forskningen.

Vår styrning bygger på modellen digital mognad Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., en modell som fokuserar på förutsättningarna för digitalisering. Modellen handlar om att säkerställa att vi som organisation kan tillgodogöra oss nyttorna ur digitalisering. För det handlar inte om att bli bäst på digitalisering, utan det handlar just om att tillgodogöra sig nyttorna ur digitalisering.

Sundsvalls kommun har därför i vårt arbete fokuserat på att systematiskt öka vår digitala mognad, en organisation med hög digital mognad är en organisation som klarar av att anpassa sig snabbare och är mer flexibel, vilket är en förutsättning för att klara morgondagens utmaningar på ett mer ändamålsenligt och hållbart sätt.

Oavsett om det är interna förutsättningar eller omvärldens förutsättningar som förändras, kan en digitalt mogen organisation snabbare ställa om.

För att öka vår digitala mognad fokuserar vi på dess två delar;

• Investera i ett mer möjliggörande digitalt arv
  Det digitala arvet är resultatet av alla hittills genomförda IT-initiativ och val av IT-lösningar. De förutsättningar vi idag har tekniskt i vår IT-miljö. Detta utvecklar vi genom att investera i en modern och API-baserad digital infrastruktur som tillåter oss att utveckla i hög grad automatiserade men samtidigt flexibla processer. Vi sätter oss vid ratten för utvecklingen och styra själva vart vi ska över tid.
  
• Öka vår digitala förmåga
  En hög digital förmåga innebär att man som verksamhet har en stor förståelse till digitaliseringen och kan löpande nyttja de möjligheter som det innebär för att utvecklas och förändras.Här jobbar vi med arbetssätt som möjliggör en löpande förmågehöjning som baserar sig på ett praktiskt lärande genom ett görande, vi kallar det "Från det lilla till det stora".

Om vi vill ha en hög omställningsförmåga behöver vi både ha ett möjliggörande digitalt arv samt en (digital) förmåga i verksamhet att dra nytta av den i utvecklingen av verksamhet.

Om man har ett möjliggörande digitalt arv men inte förmågan att nyttja den eller en hög digital förmåga och vilja men inte ett digitalt arv som ger förutsättningar för att förändra; då kommer organisationen inte att kunna utvecklas hållbart över tid.

Vi ser digitaliseringen ur ett långsiktigt perspektiv – inte som flaggskeppsprojekt

Framgång ska inte ta sig uttryck i flaggskeppsprojekt, utan i tillgång till välfärd och värden som ingår när vi pratar hållbarhet. Därför fokuserar Sundsvall mycket på ett långsiktigt arbete.

Visst har vi också många fantastiska projekt igång, där vi i vardagen balanserar mellan 30-40 samtidigt pågående digitaliseringsprojekt, men basen för allt är den långsiktigt hållbara utvecklingen av ett möjliggörande digitalt arv och en förmåga att nyttja den i utveckling av vår verksamhet. Mot en modern och hållbar kommun som skapar värde för Sundsvallsborna och våra företag.

Är vi framme då? Är vi så himla bra egentligen?

Det enkla svaret är nej. Vi är inte framme, vi kommer aldrig vara framme. En hållbar utveckling innebär att vi ständigt utvecklar oss och anpassar oss efter tiden. Vi är inte heller perfekta på något sätt, vi har tagit oss långt fram inom vissa områden och andra områden ligger vi definitivt efter i.

Men vi har byggt upp en grund för en långsiktig utveckling, inte inom enbart ett eller två områden. Utan i bredden. Oavsett om det rör lärande, vård och omsorg, en effektiv kommun eller den smarta staden så har vi förutsättningarna för den breda och långsiktiga utvecklingen.